Ett första steg / The first step

Jag vet inte vad som hände! När jag var ute på min morgon promenad i söndags fick jag plötsligt för mig att jogga. Nu har jag ju inte joggat på mer än ett decennium så det gick inte så fort (kände mig nästan klumpig) och jag sprang inte så långa sträckor i taget men jag sprang. I huvudet ville jag flyga fram och lämna frustrationer och elände bakom mig. Det kändes som en explosion av endorfiner i kroppen och jag blev alldeles lugn och harmonisk efteråt. Nu ett par timmar senare värker det i hela kroppen men det var det värt. Målet är att försöka ta sig ut en gång i veckan till att börja med och kanske ett par gånger i veckan senare. Jag ska gå och springa, gå och springa tills dess att jag springer hela vägen. Målet är som alltid att må bra och få mera ork till allt runt omkring mig. Det blir såklart babysteps i början men det är en start, en början på något nytt! Vårsol, vacker natur och vitsippor gjorde min motionsrunda lite lättare.

20130512-140632.jpg

This sunday i took my first run in a decade. I didn’t have the strength to run all the way and i had to walk some of the distance. This is a new start for me and i’m so proud of myself! The beautiful surroundings really helped!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s