Tag Archive | selfesteem

Selfsabotage!

Efter en kämpig arbetsvecka är det äntligen helg! Helgen ska ju vara en möjlighet till att återhämta sig och uppnå en balans mellan jobb och fritid. Så är det inte för mig just nu. På helgen snurrar hjärnan igång och hela veckan gås igenom, gärna allt som blivit fel eller tokigt. Det får enorma propotioner i huvudet. Om man kunde få fängelse för att slå på sig själv då skulle jag sitta inne på 25 år. Min självkänsla har alltid varit låg men det här året slår den alla rekord. Jag sitter liksom fast i mitt eget skapade fängelse av negativa tankar. Jag inser detta, förstår vad som händer men hur sjutton tar man sig ur det. Jag kan hålla emot och tänka positivt långa stunder men sedan kommer det en trigger och då är tankekarusellen igång igen. Just nu funderar jag mycket på lösningar. Såg ett inlägg på facebook från Yogagirl som fastnade hos mig. Det är precis så det är för mig. Mina tankar saboterar min själsliga ro hela tiden. Det är dags att jag börjar tänka om. Hjälper mindfullness, meditation, terapi??? Jag vet inte just nu men någonstans måste jag börja. 

En bild som min syster Karin har tagit. Vattenbilder ger mig lugn i själen!

I selfsabotage with my thoughts right now. My selfesteem has hit rockbottom. My negative attitude against myself  has skyrocketed. Yogagirls comment on facebook hit home. I have some serious thinking to do. Where do i start? I have no idea but i have to find a way. 

Selfesteem

Varför är man så bra på att slå på sig själv? Jag kan älta misstag hur länge som helst. Varför låter jag vissa personers elaka sätt att påpeka mina ”brister” förstöra min dag, min sömn och min morgon? En del av mig vill bara strunta i dom och vända på saken. Det var ju trots allt inget direkt fel bara olika synpunkter på hur man genomför en uppgift. Det går till och med att göra något bra av min variant med en liten förändring som till och med passar dom bra!!!! Varför låter jag dom få mig att känna att just mitt sätt är fel. Jag tänker att JAG är fel inte att det blev ett missförstånd. Jag skiljer inte på vad som är saken och mig själv, vi blir liksom ett. Jag vaknar med tårar och tänker usch vad alla kommer att tänka hur fel jag är…. Vilka alla och vad för fel? När jag var yngre hade jag ”stora” problem med det här men fortfarande idag så hakar jag fast i detaljer och slår hårt på mig själv. Den sista tiden har det varit mycket ältande i huvudet om mina fel och varför folk i min omgivning får mig att må dåligt. Jag som är trygg och lugn i min roll blir osäker och stammar bara vissa personer kommer i närheten. Vad är det som dom triggar i mig som gör så att jag mår så dåligt. Vad är det som gör att jag böjer mig bakåt för att vara till lags och hänger på andras ”liv” även om det inte är min grej alls! Jag står inte upp för mig och försöker göra alla andra glada men aldrig mig själv. Jag bara måste förändra min attityd till mig själv. Jag bara ska bli sams med mitt eget jag… Jag vill tänka att jag är värdefull precis som jag är och oavsett vad andra tycker så vill jag vara sann mot min egna önskemål och drömmar. Jag är faktiskt bra på det jag gör och jag behöver bli bättre på att tala om det för mig själv. Gör man det tillräckligt många gånger så blir det en vana och till slut kanske man börjar tro på det! JAG ÄR BRA SOM JAG ÄR OCH DUKTIG PÅ DET JAG GÖR…. puh det satt långt inne men nu är det sagt för första gången på länge…

Det är dags att boasta självkänslan och vem tar man hjälp av då? Jo ett proffs på området såklart!

20131123-085713.jpg
I’m tired of beating up myself! Instead i want to get along with myself and i really need to boast my selfetsteem! This starts right now… I’M OKEJ JUST THE WAY I AM!ö